Andra personer med namnet Fälting

Gotländska båtsmännen

Går man till soldatregistret och letar på namnet Fälting hittar man ett flertal gotländska båtsmän. De har varit verksamma vid olika tider, alltifrån tidigt 1700-tal till senare delen av 1800-talet. De tillhörde alla Gotlands ordinarie båtsmäns regemente, 2:a kompaniet, och var stationerade på torp/rote 27 där de avlöste varandra. För den som vill gå vidare låg torpet under Liffedarve gård i Eskelhems församling. Följande tabell med information tagen ifrån Soldatregistret sammanfattar båtsmännen som bar soldatnamnet Fälting. I nuläget har inga ytterligare efterforskningar gjorts.


För den som fortsätter att kartlägga dessa båtsmän: Se till att även Fälting-Lotte kommer med i sammanhanget. Hon sägs ha varit en fantastisk kvinna. Hon arbetade som en karl i de värsta väder, och var väldigt respekterad. Det går många skräckfulla historier om henne, bl.a. att hon hade varsel om när båtar förliste. Hon hörde då sjömännen trampa utanför hennes lilla stuga, och visste då att de var döda. För övrigt finns Fälting-Lottes stuga kvar att beskåda i Gnisvärd. Och om inte minnet är helt fel så var hennes far båtsman inom det militära och borde därmed vara en av de som omnämns ovan.

Åseda-länken och Maria Charlotta i Stockholm

Via Sveriges Befolkning 1890 hittades Johan Petersson Fälting, född 1823 i Åseda, och hans son Peter August Fälting, född 1851. En snabb undersökning av Johan Petersson Fältings föräldrar och en stunds letande i relevanta generalmönsterrullor gav ingen ledtråd till varifrån namnet Felting kom.

Parallellt med detta hittades Maria Charlotta Fälting, född 1842 i Stockholm. Efter att ha lokaliserat Maria Charlotta visar det sig att hennes far, skomakarmästaren Jonas Pettersson Fälting, är född i Åseda och är bror till Johan Petersson Fälting.

Om man letar lite mer så kommer man att se att Jonas lämnar hemmet i Åseda när han är 17 år. Han flyttar då till Kalmar där han blir lärling hos skomakaren Pehr Klingberg. Efter tre år i Kalmar går flytten vidare till Stockholm. Jonas tituleras då gesäll och han har också lagt till Fälting i namnet. Vi antar därför att han har avlagt sitt gesällprov, att han tagit namnet som gesällnamn – motsvarande soldatnamn fast för hantverkare inom skråväsendet – och att han nu flyttar för att söka jobb i Stockholm.

Varför Jonas tar gesällnamnet Fälting? En möjlig teori är att han tar upp namnet ifrån den Aron Felting som är verksam som skomakare i Kalmar i slutet av 1700-talet, och som senare flyttar till Ljungby (H) strax sydväst om Kalmar.

Jonas tar alltså namnet Fälting år 1841. Sen dröjer det till första halvan av 1860-talet innan brodern Johan också börjar kalla sig Fälting. Om det bara är ett sätt att skilja sig från alla andra Johan Petterson i Åseda, och då tycker att broderns namn är gott nog för att bli unik i socknen, vet vi förstås inte. Även en av Johans söner, Peter August, använder namnet Fälting. Peter August får dock inga barn som kan föra namnet vidare.

I Åsedas kyrkböcker används namnet Fälting även för de två andra av Johans söner som uppnår vuxen ålder. Den ene är Carl Johan som flyttar till gransocknen Näshult, men som där hela tiden omnämns som Johansson. Den andre, Jonas Magnus, lämnar hembygden 1882 för att via Göteborg och Liverpool anlända New York den 19:e april. Jonas slutdestination är Jamestown, i delstaten New Yorks västra kant, nära Lake Erie och Niagarafallen. Enligt lokala kyrkböcker (First Lutheran Church i Jamestown) gifter sig Jonas med Ida Christina Gustafsson. Det visar sig att Ida är född i Jonas hemsocken Åseda, och att hon, när hon emigrerar 1883, bor granne med Jonas bror Carl Johan i grannsocknen Näshult. Till Jamestown, och antecknad i anslutning till Jonas och Ida i kyrkboken, kommer också brorsdottern Anna Mathilda. Även hon får, iaf. i kyrkboken, efternamnet Felting i USA. Gissningsvis, även om det inte gått att belägga, kommer även Anna Mathildas mamma Anna Sofia Gustafsdotter till Jamestown när hon emigrerar 1914 efter att hennes make (och Jonas bror) Carl Johan dött. Jonas (som har blivit John i USA) och Ida förblir Jamestown trogna hela livet. Jonas går ur tiden redan 1918, medan Ida lever kvar ända till 1942 när hennes tid är ute. Det har t.v. inte gått att finna spår av att Jonas och Ida lämnade barn efter sig.

Jonas och Johan har två bröder till – Elias och Peter Magnus – men inte för någon av dem syns namnet Fälting dyka upp. I alla fall inte vid en snabb genomgång. Peter Magnus flyttar som 16-åring till Häckeberga men dör redan året efter. Elias har två söner som flyttar (eller är det bara tillfälligt?) till Stockholm under 1860-talet, men inget mer är f.n. känt om dem.

För att återvända till Jonas så blir han inte så gammal. Han avlider redan 1858, endast 37 år gammal. Jonas och hustrun Justina Charlotta Pettersson har då tre barn: Maria Charlotta född 1842, Axel Albert född 1851, och Carl Edvard född 1854. De hade dessutom ett fjärde barn, Claes, som dog innan han hann fylla två år. Jonas hustru kan vi bara följa till 1860 sen är det oklart var hon bor. Dessutom finns en not om att hon skall vara död senast i maj 1870.

När Charlotta är 18 år flyttar hon ifrån modern och sina yngre bröder. Förutom några tidiga år så hittar vi Charlotta i Katarina församling från 1870. Hon tituleras då sömmerska. År 1882, när Charlotta är på väg att fylla 40 år, gifter hon sig med den fem år yngre bagargesällen Adolf Fredrik Ekelund. De blir kvar inom Katarina församling under många år men det blir inga barn. Hoppar man fram till 1903 ser vi att paret flyttar till Hedvig Eleonora församling, och senare (1911) flyttar Charlotta till Johannes församling. Någonstans under dessa år - kanske 1907 - delar de på sig, oklart varför. Sin sista tid (åtminstone) finns maken i Västerlövsta, Västmanland, där han avlider 1918. Charlotta är kvar på sin adress i Johannes men när hon avlider av lunginflammation 1927 befinner hon sig på Blindhemmet, Norrbacka (bredvid Eugeniahemmet och samma plats där senare Karolinska sjukhuset skall komma att växa upp i Solna). Blindhemmet var ett ålderdomshem för blinda kvinnor.

Vid den här tiden finns ett Frimurarebarnhuset i Stockholm (vid Kristineberg, Kungsholmen). På barnhuset bedrevs folkskoleundervisning, och det fanns tillgång till hälso- och sjukvård. "Jämsides med skolundervisningen och från ganska tidig ålder pågår vid barnhuset den praktiska yrkesundervisningen, hvilken för barnens karaktärsdaning och framtid är af så oersättlig betydelse. För detta ändamål förfogar anstalten öfver fyra verkstäder och en trädgårdsanläggning med ett mindre landtbruk, stall, hönshus m. m., hvarjämte för flickorna tillkommer handarbetsundervisning och ett skolkök med tillhörande matsal för barnhusets ogifta lärarepersonal. I de olika yrkena träslöjd, metallslöjd, skomakeri, skrädderi, trädgårdsskötsel, handarbete och huslig ekonomi meddelas här undervisning af särskildt anställda lämpliga lärare".
[För information om barnhuset, se: https://stockholmskallan.stockholm.se/post/29484]

Dryga året efter faderns död, och några månader innan Axel Albert fyller nio år skrivs han in på Frimurarebarnhuset. I augusti 1866, när Axel Albert blivit 15 år, tas han ut från barnhuset av snörmakaren Gustaf Adolf Grunnd på Västerlånggatan 53 i Gamla Stan (kvarteret Morpheus). De två kommande åren noteras Axel Albert som lärgosse resp. lärling hos snörmakaren och, för det andra året, snörmakaränkan. Axel Albert bor kvar i Gamla Stan (även om adressen är okänd) till februari 1871 då han flyttar till Jakob och Johannes församling där han är bokbindarlärling. Redan i september 1871 flyttar Axel Albert vidare, då till Berlin. Inget är känt om vad Axel Albert gjorde i Berlin. Däremot dyker han upp som bosatt i London 1880. Axel Albert avlider redan 1889, endast 38 år gammal. I ett register över testamenten ser man att han var gift med Nielsine Christiane Fälting. I testamentet anges att Axel Albert varit verksam som 'provision merchant' och 'general commission agent', vilket tolkas som att han har handlat med matprodukter och han har sålt varor mot kommission. Enligt testamentet ärver hustrun alla tillgångar, vilka uppgår till £175 (enligt Bank of Englands historiska valutakalkylator motsvarar det ca 280.000 SEK i 2019 års penningsvärde (med aktuell valutakurs från valuta.se).). Det står ingenting om barn i testamentet. Hustrun Nielsine Christiane dör 1910 och då ser vi att hon har en dansk bakgrund och att hon har flyttat tillbaka till Danmark.

Liksom sin äldre bror så skrivs Carl Edvard in på Frimurarebarnhuset i Stockholm. För Carl Edvards del sker det 1863, strax efter sin 9-årsdag. Där får han utbildning fram till 1870 då han tas ut av handlaren Simon Sachs på firma Joseph Leja. Under åren fram till 1876 blir Carl Edvard kvar som lärling hos Simon Sachs. Han bor liksom många andra lärlingar, pigor och bokhållare (vilka alla borde vara anställda) i hus som ägs och/eller bebos av Sachs.

Handlaren Simon Sachs är värd en separat utvikning. Han är född i Tyskland men flyttade till Stockholm på 1850-talet för att arbeta i Joseph Lejas varuhus. Sachs blev Lejas närmaste medarbetare, gifte sig med Lejas dotter och tog, efter Lejas död, över rörelsen. Så småningom tog sonen Josef Sachs över ledningen för Lejas varuhus, vilket 1902 slogs ihop med K. M. Lundbergs varuhus till det nybildade AB Nordiska Kompaniet (NK).
[Se: https://sv.wikipedia.org/wiki/Simon_Sachs resp. https://www.wikiwand.com/sv/Joseph_Lejas_varuhus ]

År 1876 bestämmer sig Carl Edvard för att emigrera och han flyttar till London. I och med det blir också spåren efter honom fåtaliga. Via Ancestry's website hittar vi en Mr E. Falting som reser från Sydafrika till London i juli 1895, samt ett engelskt register över testamenten där vi ser att en Carl Edward Falting avlider i Durban, Sydafrika 8/1 1898. Den som har ansvar att förrätta arvskiftet, enligt Carl Edvards vilja i testamentet, är en herr Carl Juhlin-Dannfelt. Vad Carl Edvard är verksam med i London, och varför han flyttat till Sydafrika, vet vi inte. Men det är ingen långsökt tanke att tro att den insikt i handelns värld - och kanske personliga kontakter - han fått via arbetet för Simon Sachs är en inspirationskälla när han ger sig iväg utanför Sveriges gränser. Det skulle tom. kunna vara så att han fortsätter att arbeta med import för varuhuset på hemmaplan - men den är ren och skär spekulation. Om man fortsätter med spekulationer kan man undra om det faktum att Carl Edvards bror Axel Albert flyttade till Berlin 1871 hade med Simon Sachs och hans tyska bakgrund att göra. Om vi återgår till Carl Edvards testamente så kan vi konstatera att det skrevs 8/12 1897, vilket är på dagen en månad innan han avlider. Dessutom blev han inte äldre än 43 år. Det ger en känsla av att han redan då visste att han skulle dö. Den summa som finns att ärva är £325, vilket enligt Bank of Englands historiska valutakalkylator motsvarar drygt 500.000 SEK i 2019 års penningsvärde (med aktuell valutakurs från valuta.se). Av det beloppet testamenteras £50 till "my friend Sven Olsson ... in the county of Middlesex England". Vidare lämnas två väskor och en plåtkoffert med deras innehåll till Robert Paton i Durban. Resterande kvarlåtenskap ges i uppdrag till Sveriges och Norges konsul i Durban att omsätta i kontanter för att överföras till Kungliga Kommerskollegium i Stockholm och av dem deponeras hos Sveriges Rikes Ständers Bank. Av pengarna på kontot i riksbanken ger Carl Edvard i uppdrag till Kommerskollegium att årligen betala ut räntan till sin syster Charlotta Eklund, Stora Bondegatan 20a, Stockholm - eller till hennes man - så länge som någon av dem lever. Därefter doneras kvarvarande belopp till Kungliga Frimurarebarnhuset Christineberg.

Johanna Beata i Halland

Johanna Beata Johansson Fälting är (eller iaf, var) begravd på Halmstads västra kyrkogård. Född 1839 och död 1929, då fortfarande ogift.

Letar man sig tillbaka i tiden ser vi att hon är dotter till Johannes Andersson och Nilla Nilsdotter i Mårdaklev. Under större delen av sitt liv flackar hon mellan socknar på gränsen mellan sydvästra Älvsborg och nordvästra Halland. Bland ortsnamnen finns Mjöbäck, Älvsered, Fagered, Torestorp, Karl Gustav, Gällared och Gunnarp. Hela tiden som piga på olika gårdar. Under tiden i Gunnarp, 1866, föds även sonen Johan Nikolaus Carlsson. Fadern är inte identifierad (men sonen fick ju ändå namnet Carlsson!).

Under hela sitt liv noteras Johanna Beata med efternamnet Johansdotter. Någon gång under 1880- eller 1890-talet får sonen tilläggsnamnet Fälting. Och det är först i ett register över ”Begravda i Sverige” som vi hittar Johanna Beata med efternamnet Johansson Fälting.

Åmålsborna

Strax utanför Åmål – i Ånimskog, och senare också i Tösse – hittar vi Olof Fredrik Andersson. Tjugoett år gammal, år 1861, dyker Olof Fredrik upp som rekryt i Värmlands fältjägarregemente, och då med tillägget Fälting. Även hans hustru (gift 1868 med Sara Christina Jonasdotter) och dotter (Emma Matilda) har synts med efternamnet Fälting.

Det finns inget som antyder annat än att Fälting är ett renodlat soldatnamn. Alltså inget som tyder på relationer till andra Fälting-personer.

Övriga namn

Förutom namnen i ovanstående kapitel kan man hitta ytterligare några personer med efternamnet Fälting. Här finns bland annat volontären Fälting i Östra Torsås (Kronoberg), avskedade soldaten Felting i Tävelsås (Kronoberg), Nils Magnusson Felting som föddes i Kalmar (Kalmar), Maria Helena Fälting vilken anges som anförvant till ett dödfött barn i Mönsterås (Kalmar), sjöartilleristen Hindric Fälting vars son dör i Döderhult (Kalmar), Sven Carlsson Felting född i Sätila (Älvsborg), Gustaf Felting i Kristianstad (Kristianstad), Per Gustaf Fälting i Färnebo (Värmland), Olof Nilsson Fälting från Irsta (Västmanland), Carl Fälting i Rö (Stockholm) och några till. Det finns alltså fler trådar att dra i för att eventuellt hitta kopplingar till de som tillhör den äldre Fälting-generation – eller bara klarlägga att vissa personer inte gör det…